Kosta – Lessebo Järnväg KLJ

 

Landshövding C E Oelreich invigningstalar på trappan till Målerås Södra station den 1 april 1899. Till höger i hög hatt syns Direktör Axel F Hummel, Kosta. Till vänster i hög hatt står Kronolänsman J G Gustafsson, Älghult.

Invigning av Måleråsbanan 1899-04-01

Om invigningen stå att läsa i Smålandsposten: ”En betydelsefull högtid har i dag firats, i det Lessebo – Kosta Järnvägs utsträckning till Målerås nu invigts av Landshövding C E Oelreich i närvaro av ett par hundra personer, i bland vilka märktes representanter för stater och Kårer i Wäxiö, kommunalmän från bygden, industrimän m fl. Klockan 10.00 avgick från Kosta invigningståget draget av ett med flaggdekorationer och Länsvapnet prytt lokomotiv. Två musikkårer spelade under färden. Den trakt banan genomlöper gör ett föga gästvänligt intryck: skog och kärr utefter hela linjen. Sedan man kommit utanför bruksområdet går banan över Kosta kronopark, Lövsjö komministerboställe, Ideskruv, där mitt i skogsbygden Ideholms lilla prydliga station är belägen. Banan går vidare över Orrefors bruks ägor genom det så kallade Gråstensmon fram till Målerås stationssamhälle där den nya banans station – Målerås Södra ligger.”

Kosta Järnväg hade nu förbundit järnvägen Nybro – Sävsjöström med Karlskrona – Växjö. Banans längd Målerås – Lessebo var ca 30 km. Delen Kosta – Lessebo togs i drift för allmän trafik den 26 augusti 1891. Kosta Järnväg kom att föra länets norra och östra delar närmare residensstaden Växjö.

Järnvägen motsvarade de förväntningar som ställts på den. Redan år 1900 hade den det största antalet resenärer någonsin, 22.600 personer. Likaså bedrevs en omfattande godstrafik. Det skapades en hel del arbetstillfällen i bygden genom järnvägens tillkomst. Dels personal för banans drift och underhåll, dels för transport av gods från omgivande orter.

Järnvägen förbättrade kommunikationerna i bygden väsentligt jämfört med tidigare hästtransporter. Med hastigheter mellan 20 – 30 km i timmen revolutionerades transportmöjligheterna.

Axel F Hummel

Axel F Hummel VD vid Kosta Glasbruk var mannen som genomförde byggandet av Kosta Järnväg. Han var en kraftfull förkämpe för den franska Décauville-järnvägen i Sverige. Här i landet har det funnits sju enskilda järnvägar med den smala spårvidden 600 mm. En av dessa var Kosta Järnväg.

Kostasystemet

Hummel utvecklade det franska systemet genom att använda en grövre räls, som spikades på träslipers. Banans underlag bestod av en grusbädd anpassad efter terrängen, utfyllnader och skärningar. Denna byggmetod kom att benämnas ”Kostasystemet”.

Det tillverkades vagnar och övrig materiel för järnvägen vid Kosta gjuteri och Mekaniska verkstad. Hummels önskan var att bygga järnvägen ut till östkusten, Mönsterås eller Oskarshamn, men Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avslog ansökningarna som framfördes vid flera tillfällen.

Egentligen borde inte delen Kosta – Målerås alls ha börjat byggas när ansökningen om fortsättning till östkusten avslagits.

Henning Karlsson vid  infarten till Målerås Södra.
Av bilden framgår den smala spårvidden. Det fanns
de som hyste farhågor för att tåget skulle välte i kurvorna.

Med- och motgång

Tiden fram till första världskriget och strax därefter präglades av en relativt stillsam verksamhet vid järnvägen med under 20.000 resande per år och sakta stigande fraktmängder. Under denna tid lämnade bolaget till och med utdelning två gånger, 1907 med fem procent och 1918 med sex procent

Under tiden mellan första och andra världskriget kom Kostajärnvägen att hamna i svår kris. Persontrafiken halverades. Godstrafiken minskade med två tredjedelar och lönerna ökade kraftigt. Bilarna dök upp och tog över allt fler transporter. 1920-talets lågkonjunktur drabbade alla. KLJ försökte möta krisen bland annat genom att skaffa en motorvagn avsedd att bemannas av endast en person, för att på detta sätt minska lönekostnaden. Inget hjälpte. 600 mm järnvägarnas glansperiod var oåterkalleligen passerad.

Bilden visar den motorvagn som KLJ införskaffade under krisåren. Vagnen kunde framföras
av en person. Vagnen kallades för ”frälsaren” eftersom man väntade sig att den skulle kunna
rädda banan fån nedläggning.

Trafiken upphör

All allmän trafik Lessebo – Målerås upphörde den 30 september 1931. På delen Kosta – Lessebo fortsatte godstrafiken, huvudsakligen för brukets eget behov. Delen Kosta – Målerås trafikerades då och då med godståg när frakter erbjöds. Under år 1934 revs spåret upp.

Själva banvallen, som ofta med gamla nedlagda järnvägar, kan ännu idag följas i terrängen. Banan Kosta – Målerås är utlagd till väg, men då större delen går genom militärt övningsfält är den ofta avstängd för trafik.

I Målerås finns fortfarande några bostadshus från järnvägens tid, bl a stationshuset ”Målerås Södra”. Kvar finns också skivsignalen i Södra Parken, flyttad från södra infarten till stationsområdet.

 Det lilla men omtalade lokomotivet ”Pysen”. Detta lok användes i första hand vid
växling av vagnar.

Källor:

Kosta Järnvägs museiförening

Östra Södermanlands järnvägar

Smålandsposten 1899

Ekeberga Hembygdsförenings arkiv

©Målerås Samhällsförening i maj 1999